Vi lever

Det var evigheter sedan jag skrev något här. Bokslut, deklarationer och konteringar har tagit all min energi. Nu har jag några lediga dagar framför mig. Det ska jag och tösen fira med en stockholmsresa. Vi ska bo hos min syster och träffa Victoria. Så roligt det ska bli!

Tösen slog sig på dagis igår. De ringde och sa att hon hade slagit i bakhuvudet och hade ett litet sår. Eftersom jag cyklar till jobbet om dagarna så ringde jag min underbara mamma som skjutsade mig till dagis för att träffa mitt lilla hjärta. Hon mådde bra och kunde stanna på dagis resten av dagen och någon skymt av hjärnskakning har jag inte sett. Det är verkligen skönt att slippa.

Tösen har börjat säga lite mer meningar nu. När jag kom hem efter jobbet förra veckan så mötte jag sambon och tösen på gatan. Tösen berättade glatt "mamma ja dysla"(cyklar). Åhh, å duktig. Hon berättar gärna allt som händer och människor som hon träffat.

Lite långsint är hon tydligen också, det har hon ärvt av mig. Idag ville hon köra bil till dagis, och då menar jag bobby car. Det fick hon inte. En sur dotter fick gå ut utan sin kära bil och sätta sig på cykeln istället. När vi kom till dagis så ville jag att hon skulle använda sina små ben och gå lite medan tösen satte sig ner i protest på asfalten. Jag fick henne att gå några steg, men hon kom tillslut gråtande in på dagis. Det låter kanske som att det var synd om henne men hennes vanligaste ord är "mamma bär" och det försöker vi ändra på. Fröken frågade henne vad som var fel och fick svaret "bil". Hon ville ju åka bil till dagis... Långsint???