Idag pratade jag med en kompis på telefon som jag kan berätta allt för. Hon flyttade för ett par månader sen och har börjat plugga långt härifrån. Det var så nära att jag berättade för henne. Hon frågade om det hade hänt något roligt eller tråkigt sen senast. "Både och" svarade jag men berättade ändå inte den glada nyheten. Det är svårt att hålla sig nu när jag har börjat öppna munnen... Nu är det bara 23 dagar kvar till nästa ultraljud, jag kan knappt hålla mig!
Än så länge kan jag inte känna några fosterrörelser. Jag ligger och känner efter varje kväll men inget händer. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för många veckor innan det går att känna. När sambon också kan känna sparkar så kommer jag bli helt till mig! Inte många veckor kvar tills dess!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar