090127 - Min mage

Jag pluggar sista terminen och blir klar till sommaren, det blir ganska lagom. Däremot vill jag inte att alla i skolan ska veta om vår underbara hemlighet ännu, det skvallras ju som bara den på skolor. Min mage har börjat visa sig och jag gör mitt bästa för att dölja den några veckor till. Jag trodde att hela min garderob var fylld med kläder som jag kan använda under graviditeten men de tröjor som jag tyckte var stora innan, känns inte så stora längre. Några av dem som vet om graviditeten säger att man kan se det om man vet om det men jag tror inte att man tänker på det annars. Jag har som tur är en stor mysig stickad cardigan som jag kan ha på mig utan att magen syns det minsta. Jag hade den på mig idag och troligen kommer jag att ha den på mig på torsdag också. Jag måste verkligen gå igenom min garderob ordentligt!

090125 - Sambons familj vet också

Igår var sambons pappa, hans fru och sambons båda bröder här på middag. Vi hade det väldigt trevligt men kom aldrig riktigt in på området om barn. Hur gör man det egentligen? Det är ju inte bara att kläcka ur sig, "äh, föresten, vi ska få barn i Juli", man vill ju gärna att det ska flyta in i samtalsämnet. Precis innan de skulle gå så berättade vi det, då hade ena brodern redan gått. Det var första gången som jag fick höra "jag trodde nästan det, det ser så ut, men jag ville inget säga". Innan har jag trott att det absolut inte syns, men tydligen syntes det, även om jag försökte hålla in magen lite... Avslöjandet inför resten är nära...

Idag åkte vi upp till sambons mamma, där brodern också bor. Vi berättade för dem och han mamma blev också jätteglad. Det känns bra att alla i släkten vet om det nu. Hans mamma hade också anat det eftersom att vi inte brukar bjuda hem dem på middag speciellt ofta, det var förlovning eller barn som hon chansade på. Hon var också bjuden på middagen men kunde tyvärr inte komma. Men nu är det ute i alla fall, fast de har lovat att inget säga till någon annan än så länge.

090122 - Fler som vet

Nu har vi börjat berätta för släkten på riktigt. Mamma, pappa, syster, bror, en kusin och mormor vet om vår glada hemlighet. I helgen ska vi bjuda hem sambons familj och berätta för dem också men andra utanför familjens ramar får allt vänta lite till, helst till efter ultraljudet den 24: februari. Min kusin blev verkligen jätteglad när jag berättade. Hon har barn sen innan och har en hel del sparat sedan dess, vilket hon sa att vi kunde få. Det är ju hur bra som helst. Spjälsäng ska vi få av mina föräldrar, den som vi hade när vi var små, men det är ju så himla mycket mer som ska inhandlas.

Jag har börjat köpa lite kläder, hur kan man låta bli när de är så söta? Den första bodyn köpte jag samma dag som jag fick reda på graviditeten och gav den som present till sambon :) Sen har jag köpt två pyjamasar, och en passande mössa till den ena av dem och ytterligare en body. När det är rea och så billigt måste man ju passa på!

090119 - VUL

Idag fick vi se ett hjärta som slog och det var svårt att hålla tårarna tillbaka. Man kunde se ett litet huvud som mätte 25,5 mm i diameter och från huvud till rumpa mätte den 65,5 mm. Händerna och fötterna var som små vita prickar. Det blir ju inte bästa kvalitet när man fotar av en bild men se så underbart söt!! Det är helt fantastiskt.

Jag har varit uppe och kissat en gång varje natt, någon enstaka gång två, och till en början var det väldigt jobbigt tyckte jag. Jag kunde inte riktigt somna om efter att jag var uppe utan det tog ett tag innan jag lyckades med det. Nu minns jag knappt om jag har varit upp på toa eller inte. När jag vaknar på natten kan jag tänka "undrar om jag måste kissa eller om jag redan har gjort det en gång i natt..." sen frågar jag sambon, om han är vaken. Oftast minns han om jag har varit uppe eller inte, vad skulle jag ha gjort utan honom?? Så konstigt det kan vara. Jag har läst att de mesta trängningarna ska minska under vecka 15, så dit längtar jag nu!

090117 - Syster vet

Igår var jag hos en kompis från skola och berättade för henne om graviditeten. Det känns bra att hon vet, jag kan lita på att hon inte säger något till någon annan än sin sambo och jag kan prata med henne om det. Sedan åkte jag vidare till min syster, där jag stannade tills idag. Jag berättade för henne också idag och hon blev jätteglad och exalterad. Hon sa att hon verkligen ville berätta för en kompis men jag sa att jag inte ville det förren hela familjen vet, det känns taskigt annars. Dessutom är vi ju två om det och vi har tillsammans bestämt att vänta med det. Det blev mycket bäbisprat och hon ska planera in sin semester så att hon kan komma hem några veckor efter att bäbisen planeras komma. Det ska bli så kul!

090111 - Fest igår

Igår var jag på födelsedagsfest hos en kompis. Jag låtsades inte dricka denna gången och det gick jättebra. Jag läste tillsammans med födelsedagsbarnet första året på högskolan men hennes kompisar har jag bara träffat enstaka gånger. Det var inga kommentarer för varför jag inte drack utan det accepterades, till skillnad från hur det har varit på tidigare fester. Det kändes jättebra att slippa ljuga om det. Jag berättade självklart inget, vill ju inte att folk jag inte känner ska få reda på det innan mina närmsta kompisar. Flera av dem har själva barn och en var t.o.m gravid, så de agerar lite mer vuxet och förstående, sån ska jag också vara den dagen någon inte dricker alkohol.

090110 - 12 veckor!

Nu har jag äntligen passerat den magiska gränsen och gått in i vecka 13. Det är fortfarande ingen mer som vet om det men jag börjar bli riktigt sugen på att berätta det nu.

Barnmorskan ringde igår och jag fick en tid för VUL nästa måndag, den 19/1. Behöver jag säga att jag längtar? Genast blev jag mycket lugnare, dels eftersom att jag är på den säkrare sidan av 12 och dels för tiden nästa vecka.

090101 - Nytt år

Nu är det 2009 och jag ska bli mamma i år! Igår var jag med två kompisar och deras respektive och åt middag, det var kul. Förra året firade vi också med mina kompisar så detta året var det egentligen med sambons kompisar som vi skulle fira men eftersom att det var så länge sen jag träffade dem så valde jag att fira med mina kompisar medan sambon firade med sina. Jag hällde över alkoholfritt vin i en vanlig vinflaska, precis som senast och jag tror ingen anade något. På juldagen träffade jag också den ena kompisen och några andra och då var jag nykter. Genast poppade frågan om graviditet upp (tre gånger) men jag försökte skratta bort det. Därför kände jag mig tvungen att "låtsas-festa". Jag bor i en liten stad och nyheter sprider sig väldigt fort. Eftersom att jag inte gått de 12 veckorna ännu så känner jag inte att jag vill berätta det för hela staden. Det får vänta några veckor till.

081229 - mail till bm

Nu har vi firat jul så det står härliga till. Hela familjen var samlad, vi åt gott, spelade spel och öppnade våra julklappar. Vi väntar fortfarande med att berätta för de andra, än så länge är det bara mamma och pappa som vet om något, men min syster verkar ana ugglor i mossen.

Jag har fortfarande inga symptom som säger att jag är gravid, förutom lite molvärk emellanåt. Dum som jag är sätter jag min och lusläser så många inlägg jag kan på familjelivs hemsida. Där står det om missaborted och missfall och jag tror genast att det har hänt mig. Varför har jag annars inga symptom? Alla andra skriver om hur illa de mår, att de märker att magen växer och en massa annat och själv sitter jag här, utan något mer annorlunda än att jag inte fått min mens.

Jag har ringt gynekologen för att få en tidigare tid för ultraljud men jag fick som svar att de inte gör det innan vecka 18 eftersom att de anser att de inte ser något innan dess. Aha tänker jag och låter det vara efter lite tårar. Men mitt tålamod på att vänta ytterligare 2 månader tills mitt ultraljud försvann igen. Nu har jag skickat iväg ett mail till barnmorskan, eftersom att gynekologen sa att det var henne jag fick tala med om jag ville göra ett vaginalt ultraljud innan vecka 18. Jag skrev om bristen på symptom och att jag ville veta att det verkligen var något där inne så nu är det bara till att vänta på svar.

081219 - Knölen i armhålan

Idag var jag hos läkaren och kollade knölen som jag har i min vänstra armhåla. Han kunde inte se något på ultraljudet och han ansåg att det inte var något farligt. Han sa att det var bröstvävnad som svullnat pga graviditeten och att jag inte behövde oroa mig för det. Hade det varit något annat så hade han sett det och det får jag väl lita på. Jag märker väl om knölen försvinner eller minskar när jag slutar amma sen.

Det var en manlig läkare och när han pratade med mig så stirrade han på brösten hela tiden, det kändes lagom kul att ligga där... Det var precis som att han antingen aldrig hade sett ett par bröst innan eller så såg han dåligt och trodde att det var mitt ansikte, vem vet? Jag hoppas verkligen att han såg bra, så att mitt testresultat är sant.

Efter ultraljudet skulle jag göra en punktion av knölen, för att verkligen utesluta något annat än bröstvävnad. Det som satte stopp för detta var min sprutfobi. Jag tog snällt av mig tröjan och la mig på britsen. När läkaren kom in med den största spruta jag någonsin sett kom tårarna som på beställning. Först försökte de lugna mig lite men sen sa de att detta var alldeles onödlig om jag var så rädd och att vi inte borde göra punktionen. Jag tackade för mig och gick. Jag ska bli bättre på det här med sprutor, men det verkar fortfarande vara långt kvar till mitt mål.

081209 - Inskrivning

Idag har jag och sambon varit på inskrivning. Vi fick två jättebra böcker, de mätte, vägde och tog prover på mig. Jag tog t.o.m ett blodprov i armvecket, vilket jag verkligen hatar. Smabon höll mig handen och tre sjuksköterskor stod jämte och bara tittade på mig, som en apa på zoo. Jag kan verkligen inte kontrollera mig själv när det kommer till sprutor. Det är som att någon hoppar in i min kropp och tar över kontrollen. Jag hoppas att jag blir botad från min sprutfobi innan förlossningen, men chansen för det är ganska liten.

Barnmorskan var jättetrevlig och vi fick en ny tid, när jag är i vecka 20 tror jag. Jag skulle själv ringa för att få en tid för ultraljud så det ska jag göra om några dagar. Jag mår fortfarande inte illa och känner knappt av graviditeten men barnmorskan lugnade mig lite med att alla graviditeter är olika och att det inte var något konstigt med det. Det hoppas ajg verkligen inte!

081202 - Symptom

Än så länge har jag inte känt av graviditeten så mycket. Jag har haft lite värk i livmodern och jag är mer kissignödig än tidigare, uppe en gång per natt, men inget illamående eller humörsvängningar. Jag hade halsbränna igår också, har läst att det kan ses som ett symptom men jag tror inte att det gäller när jag bara har haft det lite en kväll...

081128 - tjejfest

I helgen var sambons kompisars flickvänner här och vi hade det jättekul. Smart som jag är föreslog jag att vi skulle ha vinprovning, smart drag! Jag visste ju självklart inte att jag skulle bli gravid på första försöket, vad är chansen för det? Vi skulle ha vinprovningen på eftermiddagen så jag fick ljuga ihop en historia om att jag var tvungen att vara nykter eftersom att min mamma ville att jag skulle kunna åka till mormor om hon skulle bli dålig. Hon mådde inte så bra vid tidpunkten men jag kände extremt elak som använde henne som ursäkt, men vad skulle jag göra??

På kvällen skulle vi festa och gå ut. Jag låtsades att mamma ringde vid nio och sa att de var hemma och att jag inte behövde köra på kvällen sen och jag kunde börja festa. Jag hade hällt över alkoholfritt vin i en vanlig vinflaska och låtsades festa lite :) Det gick ganska bra, men en kompis var lite frågande och trodde inte riktigt på mig. Hon fällde till och med någon kommentar att "är du gravid eller?" men jag försökte skaka bort det så gott det gick.

081124 - personalfest

Idag hade vi fest med jobbet. Som tur är jobbar jag imorgon vilket ger mig en superbra anledning till att inte dricka. Jag och sambon har valt att inte berätta för någon ännu, helst vill vi vänta tills efter vecka 12, och risken för missfall sjunker. Just nu känns det som att det är evigheter tills dess...

0811219- läkarbesök

Förra veckan ringde jag till vårdcentralen eftersom att jag har fått en knöl som värker i ena armhålan och jag blir genast lite orolig för att det är cancer. Visst är man nojig?? Nu inser jag istället att det troligtvis beror på graviditeten men jag ska få återkomma på ultraljud och provtagning om några veckor och då får jag veta med säkerhet. De tog lite prover idag med och jag som hatar, verkligen hatar sprutor, klarade det galant. Det kom bara några tårar (av rädsla) och jag tycker det går bättre och bättre för varje gång jag måste genomlida dessa provtagningar. Stora utmaningen kommer om 8 månader...

081117 - positivt

Idag fick vi två streck på stickan, snabbt dessutom. Jag kunde knappt tro att det var sant. På första försöket dessutom! Från och med nu kommer vårt framtida liv se annorlunda ut och jag längtar verkligen tills dagen då vår lille känner sig redo för denna värld.